Verdensbanken: Bør studere Cubas eksempel

Världsbanken hyllar Kuba

- Kuba har gjort ett strålande jobb när det gäller att ge befolkningen utbildning, hälsovård och ett socialt skyddsnät.

Världsbankens ordförande James Wolfensohn ?prisade Fidel Castros kommunistiska regering? när han presenterade bankens årliga utvecklingsrapport i slutet av april, uppger nyhetsbyrån IPS.

Tillsammans med Nordkorea är Kuba det enda uland som varken fått pengar eller råd från Världsbanken. Den lilla ö-nationen skadades svårt av Sovjetunionens kollaps i slutet av 1980-talet, och är utsatt för en allt hårdare embargopolitik från USA.

Trots det förbättras den sociala situationen, visar Världsbankens siffror. Barnadödligheten har sjunkit från 11 till 6 per 1000 under det senaste decenniet, i nivå med de industrialiserade länderna och långt under de 30 per 1000 som är normalt i regionen.

100 procent går i skolan

1997 nådde siffran för andelen barn som går i skolan 100 procent, upp från 92 procent 1990 och långt över de 80-90 procent som är normalt i de mest avancerade latinamerikanska länderna.

I den karibiska övärlden kan i genomsnitt 7 procent av dem mellan 15 och 24 år varken läsa eller skriva. På Kuba är siffran 0 procent.

Antalet elever per lärare var 1997 12, samma som för Sverige.

På Kuba satsas 9,1 procent av BNP på sjukvård, lika mycket som i Kanada. Antalet invånare per läkare är 5,3, världens lägsta.

Inte bara Wolfensohn hyllar Kuba. Eric Swanson, ansvarig för datainsamlandet till Utvecklingsrapporten kallar Kubas politik för antimodellen till det som Världsbanken brukar föreskriva: Den sociala situationen förbättras trots att tillväxten under det senaste decenniet blivit allt lägre, nästan hela ekonomin kontrolleras av staten, reglerna för utlandsinvesteringar är hårda och ändras ofta, alla stapelvaror och mycket annat är subventionerat och valutan är inte konvertibel med någon annan i hela världen.

Användbara erfarenheter

Jo Ritzen, före detta skolminister i Holland och vice ordförande för Världsbankens program för Utvecklingspolitik säger att Kuba inte bara i fråga om lärare per elev kan mäta sig med i-länderna, utan att landet också står sig väl när det gäller studieresultat.

Wayne Smith, som var chef för US Interests Section i Havanna under slutet av 70- och början av 80-talet konstaterar att läkarna kunde tjäna mer på att köra taxi, men att de ändå väljer att arbeta med sjuka.

Ritzen anser att det blir svårt att kopiera systemet för andra u-länder, och att den hårda satsningen på den sociala sektorn gör att det inte ges tillräckligt utrymme för individen att söka rikedom, men säger ändå:

?Är Kubas erfarenheter användbara för andra länder? Svaret är uppenbarligen ja, och jag hoppas att politiska barriärer inte ska stå i vägen för de tillämpas där?.

Jörgen Hassler/Internationalen